SRD

SRD – Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar

En exteriördomare ska ansvara för att bevara de olika hundrasernas typiska särarter enligt de mål och ramar som rasstandarden fastslår. MEN detta får aldrig ske på bekostnad av hundars hälsa. Nu vet vi dock alla att många raser ser olika ut nu än för bara 10–20 år sedan och det beror inte på en slump utan på att det går mode även i hundars utseende. SKK har uppmärksammat det här och sedan 2009 så har man tillämpats det som vi i Sverige kallar för SRD – Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar. Sedan 2014 är arbetet med att motverka hundars exteriöra överdrifter ett samarbete mellan de nordiska ländernas kennelklubbar. Man har tagit fram ett gemensamt BSI, Breed Specific Instructions, och det svenska SRD är idag en översättning av det nordiska BSI.

När man arbetade fram BSI gjorde man det i samarbete med exteriördomare, berörda ras- och specialklubbar, veterinärmedicinskt sakkunniga och tillgänglig försäkringsstatistik. Denna inventering tillsammans med erfarenheter från de nordiska länderna utgör underlaget för urvalet av de raser som listats i BSI/SRD för 2019 och för anvisningarna för respektive ras.

SRD är uppbyggt på en generell del som gäller för alla raser:

Andning: Alla hundar ska kunna andas obesvärat, även under rörelse. Angående bedömning av andningsbesvär se Appendix2.

Ögon: Alla hundar ska ha sunda, klara ögon utan tecken på irritation. Se Appendix3.

Bett och tänder: Alla hundar ska ha friska tänder och välfungerande bett i enlighet med rasens standard. Felplacerade tänder kan skada gommen. Käkarna ska kunna slutas normalt. Tandköttet ska inte visa tecken på irritation eller skada. Sådana avvikelser kan vara tecken på ohälsa och ska hanteras därefter.

Vikt: Inga hundar ska vara överviktiga/feta eller avmagrade. Alla hundar ska uppvisa god muskelkondition.

Hud och päls: Alla hundar ska ha frisk hud utan tecken på irritation. Omfånget och presentationen av pälsen ska följa standardens krav. Pälsen ska inte vara så omfångsrik att den påverkar hundens välbefinnande och möjlighet att röra sig fritt och sunt även i vardagen.

Rörelser: Alla hundar ska kunna röra sig utan ansträngning och besvär, på ett rastypiskt sätt.

Mentalitet: Alla hundar ska ha en mentalitet som gör det möjligt för dem att fungera i det moderna samhället. Rastypisk mentalitet ska noteras och respekteras men får inte förhindra social anpassning och tillgänglighet. Okontrollerat aggressivt beteende eller flyktbeteende kan inte tolereras och hunden ska tilldelas ”disqualified”.

Beteendestörningar nämns i SRD-texten när de bedömts utgöra ett riskområde.

Specifikt om raserna i grupp 1 (Collie ingår i grupp 1)
Gruppen omfattar flera arbetande hundraser, för vilka sundhet och vitalitet i beteende och rörelseförmåga är särskilt viktig. Rörelser ska därför bedömas med stor omsorg om kapacitet, sundhet och rastyp.

I gruppen finns såväl molossoida som kondrodystrofa raser. Här finns även raser som har problem med överdriven skygghet och otillgänglighet. Kraftig rädsla eller skygghet är aldrig önskvärt.
Vid aggressivt beteende eller tydligt flyktbeteende ska hunden tilldelas disqualified.

SRD för collie, korthårig och långhårig
Text inom situationstexten återger standardtexten.

I rasen förekommer riskområden som:

  1. Käkar och tänder: Smal underkäke kan ge felställda hörntänder som biter upp i gommen. ”Underkäken skall vara stark och väl markerad”.
  2. Ögon: Alltför små, djupt liggande ögon. ”Ögonen skall vara medelstora (aldrig riktigt små) mandelformade”.
  3. Uppförande/karaktär (mentalitet): Ängslighet och otillgänglighet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas underkäke, bett, ögon liksom också mentaliteten. Standarden lyder; ”Collie är gladlynt och vänlig, aldrig nervös eller aggressiv”.

Varje år får vi i Svenska Collieklubben alla de blanketter som exteriördomare har fyllt i för kort- och långhårig collie angående SRD på alla utställningar som genomförts i Sverige.

Rasklubben skall då gå igenom alla dessa och göra en sammanfattning som ska skickas in till SKK via vår Specialklubb SBK. På så sätt får både rasklubben, specialklubben samt SKK en kontinuerlig uppföljning av vad exteriördomarna fyller i.