|
Här finner ni frågor och svar som rör projekt Mentalt
Sund Collie.
Frågor som har kommit
projektgruppen tillhanda, svaren är skrivna
av Per Arvelius och Katja Grandinson, SLU.
Har ni fler frågor eller funderingar skicka
dem till:
projektet@svenskacollieklubben.se
Presentation av Katja Grandinson och Per
Arvelius
Här >>
Uppdaterad 2012-09-04
Frågor och
Svar
Fråga:
Är det så att en hund med brutet
MH, inte får något indextal (ex. på skottet) fast den
har avkommor, syskon m.m som gjort MH? Räknas inga
släktingar med för den hunden alls?
Svar:
För
att en hund ska kunna få ett indexvärde så måste hunden
i fråga ha ett eget MH resultat.
Indexvärdena för de olika egenskaperna vägs samman
utifrån flera olika delar i ett MH. Hunden måste ha
genomfört samtliga delar som ingår i en egenskap för att
få ett indexvärde. Så en hund som bryter ett MH kan få
ett värde för tex Socialitet då dessa delar alla är i
början av MH. Men hunden kan inte få ett värde för skott
då det kommer sist i beskrivningen.
Vilka delar som vägs in i de olika egenskaperna finns
beskriver dels i specialnumret av CB som kom ut våren-12
men även på Collieklubbens hemsidan
http://www.svenskacollieklubben.se/mentalindex/egenskapsvarden.htm
En hunden får inget värde baserat
enbart på släktingars MH resultat.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Jag är förvirrad över de där miljöfaktorerna och deras
viktning. Det verkar ju som om man kan påverka indexet
ganska mycket om man går vid en annan ålder eller
möjligen vid en annan tidpunkt på året. Få se nu hur
andra vovvar ska planera sina MH, lönar det sig att gå i
yngre år eller lönar det sig att vänta till
sommarmånaderna?
Svar:
Tvärtom skulle jag vilja säga! Ett index är mycket
svårare att påverka genom att taktikvälja ”rätt”
beskrivare, ”rätt” ålder, ”rätt” tid på året med mera,
än vad hundens eget resultat är. Ett av skälen till
detta är att då vi beräknar indexen så korrigerar vi för
ett antal så kallade miljöfaktorer (kön, ålder,
testmånad och så vidare). Det betyder att om till
exempel unga hundar i genomsnitt visar högre intensitet
för en egenskap än vad äldre hundar gör, så adderar den
statistiska modellen lite intensitet till en gammal
hunds resultat och drar ifrån lite för den unga hunden.
Om man bara tittar på hundarnas egna resultat kommer den
unga hunden att se ”intensivare” ut för egenskapen, men
om man tittar på indexet kommer det alltså att spela
betydligt mindre roll vid vilken ålder man valt att
beskriva hunden.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Min hund har aldrig reagerat på skott i andra
situationer, men gjorde det på MH,
blir inte indexen missvisande
då?
Svar:
Man bör alltid ta hänsyn till att ett potentiellt
avelsdjur visar jämförelsevis mer rädsla i vissa
situationer än vad andra hundar i rasen gör. Det kan
vara många orsaker som gör att du upplever att den inte
reagerat annars. MH är en väldigt speciell situation för
en hund och hunden blir belastad på ett sätt som den
normalt inte blir till vardags. Kanske har den tidigare
utsatts för skott i så trygga miljöer att den klarat av
att hantera obehaget då, men i kombination med den
övriga belastningen vid MH så visar den rädsla.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Jag är själv collieägare och har kontakt med flertalet
olika uppfödare, med de olika intressen inom
"hundvärlden" som finns.
Ett exempel på hur olika råd kan vara från olika
uppfödare, är att jag vet dem som uppmanar sina
valpköpare att leka väldigt mycket med valpen/hunden,
kampa ofta och mycket!
Medan det finns andra uppfödare som aldrig nämner något
om att leka med hunden, vissa tycker till och med att
det är negativt med hundar som kampar...
När man jämför MH-resultat från hundar ifrån två kennlar
med så olika inställning till lek, känns det som om det
är ganska svårt att avgöra om hundarnas lekfullhet på MH
beror på arv eller miljö? I detta exempel, kommer det ju
krasst sett vara så att de hundar som leker är släkt med
varandra och att de hundar som inte leker är släkt med
varandra.
Det skulle kunna tolkas som en mycket hög arvbarhet för
lekfullhet, men lika gärna som ett resultat av
uppfödares olika intressen och åsikter!
Svar:
Kloka och berättigade funderingar! Vi har hanterat den
beskrivna problematiken genom att ta hänsyn till vilken
kull hunden kommer ur. Om uppfödare A generellt
väljer/pushar sina valpköpare annorlunda än kennel B så
torde detsamma gälla inom en enskild kull.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Det jag främst skulle jag vilja veta lite mer om är hur
ni har gått tillväga för att beräkna arvbarheten, med
grund i MH. Jag ser att ni har tagit med i beräkningarna
att det finns vissa miljöfaktorer som kan påverka
resultatet, men jag undrar om ni även tagit med
skillnader som beror på vilken kennel hunden kommer
ifrån?
Svar:
Kennel finns inte med i den
modell vi använder för tillfället, däremot kull. Och
eftersom alla kullsyskon ju kommer från samma kennel så
täcks ”kenneleffekten” sannlikt till stor del in ändå.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Skiljer sig graden av påverkan på en individs
index-värde beroende på hur nära släktskapen är? Till
exempel; har MH-resultat från en individs helsyskon
större påverkan på individens index, jämfört med dess
halvsyskons MH-resultat? Vilka släktingar har i så fall
störst betydelse för individens index?
Svar:
Ju närmare släkt två hundar är, desto mer lika är de
genetiskt och därmed påverkar de även varandras index
mer. Om vi tänker oss ”normala” släktskapsförhållanden,
dvs bortser från att individer som en följd av inavel
kan vara väldigt nära släkt, så har en förälder och dess
avkomma störst påverkan på varandras index. Eftersom en
förälder oftast har många avkommor, medan varje avkomma
ju endast har en mor respektive en far, så påverkar
avkommorna tillsammans sina föräldrars index mer än vad
föräldrarna påverkar avkommornas.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Vilka släktingar ingår i en individs indexvärde?
Svar:
Alla hundar med MH-resultat som
går att identifiera som släktingar via SKKs
härstamningsdata påverkar en hunds index.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Har forskarna Arvelius och Grandinson någon form av
rättighet till Mentalindex och innebär denna i så fall
någon form av ekonomisk fördel för dem?
Svar:
Svaret är Nej på båda frågorna.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Vem ansvarar för uppdatering av Mentalindex och hur ofta
kommer dessa uppdateringar att göras framöver?
Svar:
Collieklubben ansvarar för projektet i sin helhet.
Uppdateringar är planerade att tills vidare göras av Per
Arvelius och Katja Grandinson en gång per halvår.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Hur görs beräkningarna av Mentalindex rent praktiskt? Är
det ett datorprogram som räknar fram detta? Hur ser
formeln för beräkningen ut (om sådan finns)?
Svar:
Vi
använder ett program som heter DMU för att skatta
indexen. Programmet är utvecklat i Danmark för att
användas inom husdjursaveln och är väl spritt och
beprövat. Formeln är ganska knepig att förstå om man
inte är insatt i matrisalgebra och så kallade mixed
models equations, men på ett mer intuitivt plan skulle
man kunna skriva den så här: En hunds resultat vid MH =
Hundens kön + Beskrivningsår + Beskrivningsmånad +
Hundens ålder + Beskrivningstillfälle + Kull +
Beskrivare + Hundens gener (avelsvärde, index) +
”Resten”. Det vill säga vi korrigerar en hunds resultat
för vilket kön hunden har, när på året beskrivningen är
gjord och så vidare, för att därigenom komma så när
sanningen som möjligt i fråga om vilka gener hunden har.
”Resten” syftar på sådana miljöfaktorer vi inte har
information om och därför inte kan korrigera för. Det
som inte framgår av denna ”intuitiva” formel är att vi
inte bara korrigerar för en rad miljöeffekter, utan även
väger in släktingars resultat, allt för att komma så
nära sanningen som möjligt när det gäller vilka gener en
hund har för en viss egenskap.
___________________________________________________________________________
Fråga:
En hund som
har utländska hundar i
stamtavlan eller få släktingar som är MH beskrivna hur
påverkar det en individs index?
Svar:
I en avelsvärdering kan man inte plocka ut hundens
verkliga, sanna avelsvärde, utan man gör en uppskattning
baserad på den information man har om hundens egen
prestation och om släktingars prestation. Därför är man
på ”genetikspråk” alltid petig med att kalla indexen för
just ”skattade index” eller ”skattade avelsvärden” för
att särskilja dem från hundarnas sanna avelsvärden som
vi aldrig kan komma åt för egenskaper som i likhet med
mentalitet styrs av många gener ihop med olika
miljöfaktorer.
När vi skattar (beräknar) avelsindexet för en hund så
tar vi - utöver hundens eget MH-resultat - hänsyn till
alla släktingars MH-resultat. De släktingar som inte
gjort MH, vare sig de är utländska eller svenska, bidrar
inte till en hunds mentalindex, det vill säga de vare
sig höjer eller sänker det.
Även om vi inte kan räkna ut det sanna
avelsvärdet, så kan man beräkna hur säkert det skattade
avelsvärdet är. Ju fler och närmare släktingar som gjort
MH, desto säkrare blir skattningen av en hunds index.
Säkerheten presenteras som ett så kallat medelfel.
Medelfelet kan tolkas som det intervall (index
plus/minus medelfel) som hundens sanna avelsvärde
sannolikt ligger inom. Ta till exempel en hund som har
ett index på 120 med ett medelfel på 15. Det tolkas som
att med 67 % säkerhet kan man anta att hundens verkliga,
sanna, avelsvärde ligger i intervallet 105-135. Det är
viktigt att känna till att oavsett hur stort medelfelet
är, så är det skattade avelsvärdet alltid ett säkrare
mått på hundens nedärvningsförmåga (sanna avelsvärde)
jämfört med vad den rena fenotypen (i det här fallet
hundens eget MH-beskrivningsresultat) är.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Det verkar som om de som uppfann BLUP systemet har svårt
att få det att fungera, hur kommer det sig att en hunds
indexvärde blir sämre när hunden blir äldre?
Svar:
Det är inte korrekt att ”de som uppfann
BLUP-systemet” har svårt att få det att fungera. Däremot
kan det såklart – precis som alla andra verktyg –
användas på ett felaktigt sätt. Det faktum att
BLUP-avelsvärdet för en individ ofta blir lägre i takt
med att individen blir äldre är dock inte något som
betyder att systemet inte fungerar - det är faktiskt
precis tvärtom!
Genom avel vill vi ju i allmänhet förändra en
population, exempelvis en hundras, i en viss riktning.
Ju mer framgångsrik man är i sitt avelsarbete desto
större förändring kan man åstadkomma. Eftersom ett
avelsvärde/index relateras till rasgenomsnittet vill vi
väldigt gärna se att värdet för en enskild individ
försämras för varje år som går. Skälet är att detta ju
betyder att rasen som helhet blivit bättre. Den enskilda
individens med stigande ålder allt sämre avelsvärde är
alltså ett kvitto på att vi har varit framgångsrika i
vårt avelsarbete!
___________________________________________________________________________
Fråga:
Hur påverkas de långhåriga collies som föds i
korthårskullar och därmed har få nära släktingar
(kullsyskon och föräldrar) som är MH beskrivna?
Svar:
Än så länge stämmer det att korthår inte
inkluderas vid avelsvärderingen. Detta betyder att ett
långhår med stor andel korthåriga släktingar har ett
sämre utgångsläge i fråga om att kunna få ett ”säkert”
index. Skälet är att ju färre släktingar med resultat
som inkluderas i analysen, desto större blir indexets
medelfel. Vi avser dock undersöka om korthår kan
inkluderas i framtida analyser.
___________________________________________________________________________
Fråga:
Om min hund har en ”dålig” dag då den MH
beskrivs, hur kan då indexvärdet bli korrekt?
Svar:
Generellt är det så att BLUP-avelsvärden
är betydligt mindre känsliga för tillfälligheter
än om man baserar sitt avelsbeslut bara på individens
egen prestation. Skälet är dels att man vid
BLUP-avelsvärderingen automatiskt korrigerar för en rad
så kallade miljöfaktorer, dels att släktingars resultat
vägs in. Detta betyder att om en hund presterar ”sämre”
på MH än vad den så att säga har gener för, så förväntar
vi oss att indexet blir ”bättre” än hundens eget
MH-resultat
___________________________________________________________________________
Fråga:
Om det är EN individ i en MH-beskriven
kull som har sämre värden på sin beskrivning, ”förstör”
inte den hunden värdet för sina släktingar då?
Svar:
Till att börja med så kan det ju vara så
att vissa hundar ur en kull gör bra prestationer mycket
beroende på att de har haft en gynnsam uppväxt,
engagerade ägare och så vidare, medan andra presterar
sämre som en följd av mindre gynnsamma
uppväxtförhållanden. Detta betyder att ett medelvärde av
kullens MH-resultat ger ett bättre mått på vilka gener
föräldrarna har än om man bara bestämmer sig för att
utgå från de som presterar bra. Vad jag vill ha sagt är
att även om det bara är en hund i kullen som
presterar dåligt så ska det ju faktiskt tänkas att denna
hunds resultat har något att säga om vilka gener den har
vilket i sin tur säger en del om vilka gener
släktingarna har. Precis på samma sätt som släktingarnas
jämförelsevis bättre MH-resultat kan förmodas säga en
del om den sämre presterande hundens gener.
En hund med ”dåligt” resultat kan alltså påverka sina
släktingars index negativt på samma sätt som en hund med
”bra” resultat kan ha en positiv påverkan på
släktingarnas index. Däremot ska det väldigt mycket till
för att som frågeställaren skriver en enda hund ska
kunna ”förstöra” indexen för många beskrivna släktingar.
___________________________________________________________________________
Fråga:
En hund med högt index kan ju tex. ha
HD-fel. Då är det ju ändå inget man ska avla på oavsett
högt index eller ej.
Är det inte så att det här indexet enbart speglar
hundens mentala egenskaper inte övriga kvalifikationer
för att användas i avel. En hund med höga värden kan ha
tex HD-fel och ska då inte användas i avel ?
Svar:
Helt riktigt – mentalindexen är bara en del av allt man
som uppfödare har att väga in vid sitt val av avelsdjur!
___________________________________________________________________________
Fråga:
Ponera att jag har en tik. Hon ligger på över 100 i allt
UTOM socialitet. Där ligger hon på 86. Då kan jag ju gå
in o kolla det specifika indexet för socialitet. Kolla
av hanarnas index och medelfel. Då hittar jag Fido. Fido
har ett index på 122 och runt 100 på de andra. Kanon!
Men sen börjar ju arbetet. Hur ser hälsan ut för Fido
och hans släkt? Hur är de exteriört?
Så ja, indexet
är ett kanonverktyg om man använder det på rätt sätt och
inte ENBART ser siffror.
Svar:
Instämmer! |