Presentation

Avelsvärdering för mentalitet för långhårig & korthårig collie

Januari 2012, Katja Nilsson (fd. Grandinson) & Per Arvelius. charlotte utklippt

I mars 2010 startade Svenska Collieklubben tillsammans med SBK/SKK och SLU ett pilotprojekt för 

”att utveckla ett certifieringssystem ”MENTALT SUND COLLIE” för att därigenom påverka aveln för mentala egenskaper för i första hand den långhåriga collien i positiv riktning”.  

Projektet Mentalt Sund Collie syftar till att få till stånd en rutinmässig avelsvärdering för mentalitet för långhårig collie. Första delen av projektet är nu avslutad och fortsättningen, fas 2, kommer att påbörjas i början av år 2013 och beräknas bli klart under 2015. Som ett led i projektet använder sig Collieklubben nu av en inofficiell avelsvärdering baserad på de sammanvägda MH-egenskaper som SKK använder sig av idag.

Collie sobel tik lh

Vilka egenskaper ingår i avelsutvärderingen?
Avelsvärden skattas för de fem så kallade sammanvägda personlighetsegenskaper som definierats från olika delmoment i MH. De fem egenskaperna är Socialitet, Nyfikenhet/Orädsla, Lekfullhet, Jaktintresse och Aggressivitet. Utöver dessa fem skattas också ett avelsvärde för momentet Skott då det inte ingår i någon av de fem personlighetsegenskaperna.

Svenska Collieklubben har valt att avstå från ett mentalt index för egenskapen
aggression av följande skäl:
Aggression är ett beteende som syftar till att bibehålla och helst öka avståndet mellan individen och det som denne uppfattar som hotfullt, lyckas man inte uppnå målet med hjälp av aggressionsyttringar så flyr man och ökar alltså avståndet på så sätt i stället.

Mentalindex bygger på en värdering utifrån vad som är mer eller mindre önskvärt av just den egenskap som respektive index avser och utgångspunkten är hundens reaktioner på mentalbeskrivningen. När det gäller aggression har den genetiska korrelationen mellan den aggression som beskrivs vid MH och hundens vardagsbeteende inte undersökts ännu. I nu- läget kan vi inte fastställa hur starkt ett samband eventuellt är. För att undvika att eventuellt styra aveln i en viss riktning har Svenska collieklubben valt att åtminstone tillsvidare utelämna denna egenskap.

Vid MH beskrivs endast hur arg hunden blir i situationen, beskrivaren gör i beskrivningsraderna ”hot, aggression” ingen värdering av varför hunden visar aggression, är det för att den är ”rädd om ” och följaktligen vill försvara sin förare och sig själv mot det den uppfattar som hotfullt eller är det för att den är ”rädd för” och alltså först hotar för att sedan fly om den inte lyckas avvärja hotet. Bägge beteendena kan resultera i ”kryss i samma ruta” på protokollet och anledningen till aggressionen utläses av kryssen i de omgivande beskrivningsraderna.

Korrigering av miljöfaktorer
En fördel med avelsvärderingen framför att välja avelsdjur baserat på deras prestationsresultat är att vi kan korrigera hundens fenotyp (MH-beskrivningsresultat i det här fallet) för olika miljöfaktorer som vi vet påverkar hur hunden beter sig. Det gör att resultatet blir mindre känsligt för om hundens beteende har påverkats av icke-ärftliga omständigheter, som till exempel väder och vind eller vem som var beskrivare  De systematiska faktorer som de skattade avelsvärdena för MH-egenskaperna är korrigerade för är effekten av kön, effekten av vilket år och vilken månad på året hunden är beskriven, vilken kull hunden är född i, vem som var beskrivare, vid vilket tillfälle hunden är beskriven och hundens ålder vid beskrivningstillfället.

Hur tolkar man avelsvärdena?
En hunds avelsvärde, eller index, för en egenskap uttrycks som ett värde där 100 representerar rasens medelvärde (egentligen medelvärdet i en så kallad referenspopulation, se nedan). Hundar som har ett index över 100 nedärver mer av egenskapen medan hundar som har ett index under 100 förväntas nedärva mindre av egenskapen. Vill man till exempel avla för mer orädda hundar ska man välja avelsdjur som ligger över 100 för egenskapen Nyfikenhet/Orädsla och Skott. Observera att för egenskapen Skott är skalan för indexet omvänd i relation till skalan som används vid registreringen av egenskapen. Det betyder att för Skott är ett index över 100 önskvärt, det vill säga hundar med index över 100 nedärver mer skottfasthet, trots att ett högt värde på fenotypskalan egentligen betyder mer skotträdsla. Det beror på att man i arbete med BLUP-index traditionellt brukar vända skalan så att värden över 100 representerar det som är önskvärt i relation till avelsmålet. För alla MH-egenskaper är avelsmålet inte tydligt definierat, till exempel vad avser jaktintresse eller aggressivitet. För samtliga sammanvägda egenskaper ska skalan då tolkas som att värden över 100 står för mer av egenskapen i relation till rasens medelvärde. Är man nöjd med rasens medelvärde väljer man avelsdjur med indexvärden omkring 100, vill man driva avelsarbetet i en viss riktning väljer man avelsdjur som avviker från 100. Kullens förväntade avelsvärde är genomsnittet av föräldradjurens index.

Rasens medelvärde är beräknat baserat på resultat från hundar födda åren 2006 – 2010. Denna grupp kallar man för referenspopulation. Referenspopulationen ska spegla den genetiska nivån för respektive egenskap i den svenska populationen av nu levande hundar. Vilka hundar som ingår i referenspopulationen ändras alltså med tiden. När avelsvärderingen görs om nästa år kommer referenspopulationen istället definieras som hundar födda åren 2007-2011. Definitionen av referenspopulationen utgår i det här fallet från samma definition som SKK använder vid beräkning av HD/ED-index.

Hur säkert är en individs avelsvärde?
I en avelsvärdering kan man inte plocka ut hundens verkliga, sanna avelsvärde, utan man gör en uppskattning baserad på den information man har om hundens egen prestation och om släktingars prestation. Därför är man på ”genetikspråk” alltid petig med att kalla indexen för just ”skattade index” eller ”skattade avelsvärden” för att särskilja dem från hundarnas sanna avelsvärden som vi aldrig kan komma åt för egenskaper som i likhet med mentalitet styrs av många gener ihop med olika miljöfaktorer. Även om vi alltså inte kan räkna ut det sanna avelsvärdet, så kan man beräkna hur säkert det skattade avelsvärdet är.

Säkerheten för ett skattat avelsvärde beror på egenskapens så kallade arvbarhet och på hur mycket information man har om en viss individ. Ju högre arvbarhet desto större säkerhet, och ju mer information (fler beskrivna släktingar, i synnerhet avkommor) en individ har desto säkrare blir individens index. De sammanvägda MH-egenskaperna har högre säkerhet jämfört med egenskapen Skott. Det är viktigt att känna till att oavsett hur stort medelfelet är, så är det skattade avelsvärdet alltid ett säkrare mått på hundens nedärvningsförmåga (sanna avelsvärde) jämfört med vad den rena fenotypen (i det här fallet hundens eget MH-beskrivningsresultat) är.

Säkerheten presenteras här som ett så kallat medelfel. Medelfelet kan tolkas som det intervall (index plus/minus medelfel) som hundens sanna avelsvärde sannolikt ligger inom. Ta till exempel en hund som har ett index på 120 med ett medelfel på 15. Det tolkas som att med 67 % säkerhet kan man anta att hundens verkliga, sanna, avelsvärde ligger i intervallet 105-135.

Vilka hundar får ett avelsvärde?
Avelsvärderingen bygger på samtliga registrerade MH-beskrivningar för långhårig collie, fram till början av januari 2012. För att få ett avelsvärde presenterat måste hunden ha ett eget MH-beskrivningsresultat. Alla hundar som har komplett information för de delmomenten som summeras i en sammanvägd egenskap ingår i analysen för den egenskapen. Även hundar som har en avbruten MH-beskrivning kan alltså få avelsvärden för till exempel Socialitet, då den egenskapen vägs ihop av de första delmomenten i en MH-beskrivning. Hur många avelsvärden en hund med brutet MH får beror på hur långt i beskrivningen hunden kom. För brutna beskrivningar har ingen skillnad gjorts beroende på om det var ägaren eller beskrivaren som avbröt. Om en hund har mer än ett beskrivningsresultat i databasen är det den senast utförda som använts i analysen. Avelsvärden presenteras inte för hundar födda före år 2000.

BLUP och släktskap
Den i dag mest använda metoden för avelvärdering är BLUP (utläses Best Linear Unbiased Prediction), och det är denna metod som använts även för collie.  Eftersom man i BLUP-avelsvärderingen tar hänsyn till all släktskapsinformation som finns om varje hund gör det att familjer, t.ex. kullsyskon och föräldrar, får likartade avelsvärden. De djur som hamnar i topp för en viss egenskap riskerar alltså att vara nära släkt med varandra. Det är alltså fortfarande minst lika viktigt som tidigare att se till att inte nära släktingar överutnyttjas i avelsarbetet! Förutom indexet för en viss egenskap måste man alltså precis som tidigare ta hänsyn till släktskap och inavelsaspekter och förstås alla andra egenskaper i avelsmålet som till exempel hälsa och exteriör.

Vill du ha mer detaljerad information?
Ytterligare beskrivningar av BLUP-index finns att läsa i Colliebladet nr. 3 2011: Avelsindex som hjälpmedel i hundaveln” och  ”BLUP-index för mentalitet – ett nytt verktyg i verktygslådan för collieuppfödare”.

Läs även gärna SKKs beskrivning av index för HD och ED. Det gäller andra egenskaper men principiellt går avelsvärderingarna till på precis samma sätt. Länk till SKK om HD/AD Index >>

88Har du frågor?
Om du har frågor om avelsvärderingen, index eller enskilda hundars resultat kan du vända dig till projektet@svenskacollieklubben.se.