Slutrapport Projekt mentalt sund collie
Sammanfattning
Projekt Mentalt Sund Collie har pågått under en 10-årsperiod (2010 – 2019). Här följer en slutredovisning av bakgrund, genomförande och resultat samt förslag hur man arbetar vidare.
Projektgruppen har bestått av Margaretha Carlsson, Kerstin Persson och Elisabeth Landfors, under uppstarten deltog även Anita Braxenholm.
Från SLU har Katja Nilsson och Per Arvelius varit ansvariga för projektet och utarbetande av mentalindex.
Index via avelsdata har varit ett viktigt mål på samma sätt som man idag via provparningar kan få fram en hunds inavelsgrad, och numera även HD-index när de väl finns registrerade i SKK:s databas.
Certifiering på de kullar som uppfyller vissa krav har redan från start diskuterats i projektet. Tanken är att lyfta fram dem och visa att de skiljer sig åt. Under de år som indexlistor har funnits tillgängliga, så har projektgruppen inte ansett att fokus bör ligga på att införa certifiering. Detta baserat på informationen att övervägande andel av kullarna inte uppfyller index över 100. Motsträvigheten bland delar av uppfödarna angående användandet av index hade även kunnat innebära att polariseringen blivit ännu större.
De första mentalindexen presenterades under 2012 och sedan dess har SLU regelbundet tagit fram listor så att uppfödare kan använda dem för att hitta lämplig partner till sin tik gällande mentaliteten.
Utifrån redovisning av hur uppfödarna har valt så kan man enkelt se att mentalindex tyvärr inte används i den grad som tanken var, då ca 2/3-delar av kullarna har ett kullindex på under 100.
Att införa något nytt kan få människor att reagera olika, i vårt fall gäller det den fördjupade kunskap om hundars mentalitet som MH beskrivning bidrar till. En hög tröskel behöver den då ta sig över, som redan från början har en annan uppfattning om MH. Funderingar om resultatet, nyttan av beskrivningen eller varför MH ens krävs för avel är sannolikt aspekter man funderar över. Vidare kanske man har tankar om vad MH verkligen säger om hunden i vardagen. Det kan också vara svårt att ta till sig vetenskapligt beräknade arvbarhetsbeskattningar för olika MH egenskaper som gör att skattningar kan användas för att ge goda avelsframsteg.
Det behövs både utbildning, ett öppet sinne och vilja att ändra sin uppfattning om index och avel.
Många uppfödare väljer att samla sina valpköpare för en gemensam MH dag för kennelns hundar. Då ges möjlighet för information om vikten av att göra MH, dels för den enskilda hunden, uppfödarens utvärdering och slutligen utvärdering för hela rasen. MH kan med fördel göras över hela landet.
Dessa uppfödare är stolta över att Svenska Collieklubben är banbrytande. Vi är den första rasklubben som fått ett avelsverktyg som gör att det tämligen fort och enkelt går att påverka rasen i rätt riktning.
Index är för närvarande den bästa och säkraste metoden
- Avelsarbete baseras på många olika faktorer
- Uppfödarens egen kännedom
- Avelsvärde / Index är det säkraste sättet att värdera en individs mentala status på
- Index säger inte allt, indexet är inte 100-procentigt men det är det bästa sättet att förutsäga avkommans ”MH-mentalitet” och definitivt avsevärt bättre än att bara titta på fenotyp.
Mycket kan man få genom uppfödarens egen kunskap. När det gäller att värdera en hunds mentala egenskaper är det säkraste verktyget de skattade avelsvärdena i mentalindex.
MH resultaten har vi haft tillgång till länge men med index kan man med större säkerhet förutsäga vad en hund kommer att nedärva om den används i avel.
Detta ger oss möjlighet att jobba för att förskjuta medelvärdet på våra hundar till en stabilare hund, en hund med mindre rädslor och mer nyfikenhet.
Det gör också att de hundar som ligger under medel på sikt även blir mindre svaga.
Collieutredningen
Den 3:e februari 2020 har SKK offentliggjort Collieutredningens rapport. CS ska fatta ett beslut under våren 2020 så när denna rapport skrivs känner vi inte till vilket beslut som tagits.
Rapporten slår fast följande:
”Många uppfödare bortser i dagsläget från klubbens rekommendationer, trots
ihärdiga och goda informationsinsatser och ett förankrat och fastställt RAS.
Enkätundersökningen visar att det i statistiken är få uppfödare som
ifrågasätter och/eller är emot MH. Det finns dock uppfödare på vardera
ytterkanten och den rådande konflikten i rasklubben har närts under årtionden.
Klart är att allt för många uppfödare i dag inte använder MH-resultat och
mentalindex i tillräcklig grad i sitt avelsarbete. Åtgärder måste därför
vidtas.”
Utredningsgruppen föreslår att Svenska Kennelklubbens centralstyrelse
(CS) uttalar en stark rekommendation till uppfödare och hanhundsägare av
collie, lång- och korthår. Rekommendationen, som bör gälla direkt efter taget
beslut, ska påtala vikten av att uppfödarna använder mentalindex så att rasens
medelvärde för Nyfikenhet/Orädsla gradvis förskjuts i positiv riktning, dvs mot
index för N/O större än 100.
SBK tillsammans med SCK bör samtidigt uppdras att redovisa årligt utfall till
SKKs Avelskommitté och SKKs Kommitté för hundars mentalitet.
För att rasens uppfödare ska tillåtas en succesiv anpassning mot den tänkta kravnivån i ett hälsoprogram gällande kullindex över 100 på N/O, föreslår utredningsgruppen en gradvis ökning av miniminivån för föräldradjurens genomsnittliga index för Nyfikenhet/Orädsla vid parningstillfället.
Uppföljningsmålen kan då förslagsvis vara enligt tabell 1.
Utredningsgruppen utgår från att de uppfödare som redan följer
rekommendationerna i RAS, att kombinationer som görs ska ha ett kullindex för
Nyfikenhet/Orädsla på lägst 100, fortsätter med det. För de uppfödare som inte
når målet i RAS blir uppföljningsmålen (tabell 1) en kompromiss som
förhoppningsvis kan accepteras samtidigt som kombinationer med låga index
stegvis minskar i antal.
Värt att komma ihåg i sammanhanget är att index 100 motsvarar dagens medelcollie i fråga om nedärvning av egenskapen Nyfikenhet/orädsla.
Tabell 1. Miniminivå för föräldradjurens genomsnittliga index för Nyfikenhet/Orädsla vid parningstillfället, vs summerar man hanhundens och tikens index och delar den erhållna summan på två ska värdet ligga över det årliga uppföljningsmålet (miniminivån). Nivåerna används för årlig uppföljning av SKK/CS rekommendation fram till ett eventuellt införande av hälsoprogram.
| År | Miniminivå för föräldradjurens genomsnittliga Index N/O |
| 2020 | >80 |
| 2021 | >85 |
| 2022 | >85 |
| 2023 | >90 |
| 2024 | >95 |
| 2025 | >95 Hälsoprogram införs om målet inte nås 2024 |
Hälsoprogram enligt rapportens åtgärdspunkt 2 införs om målet inte nås till 2024. För utländska hundar utan svenskt index för Nyfikenhet/Orädsla bör följande gälla: utländsk hund utan index för N/O kan användas tillsammans med svensk hund med index för egenskapen motsvarande årlig miniminivå enligt tabell 1.
I de fall den utländska hunden lämnar tillräckligt många avkommor som deltar på MH erhåller den så småningom index för egenskapen baserat på avkommornas beskrivningar. Så snart den utländska hunden erhållit eget index gäller samma rekommendation som för de svenska hundarna, det vill säga kombinationens index förväntas överstiga en viss miniminivå för mentalindex (enligt tabell 1 ovan).
Rapporten är mycket omfattande och genomarbetad. Den bygger på en kompromiss för hur colliens mentalitet ska kunna stärkas. I den bästa av världar så hade man önskat ett kraftfullare förslag. Läser man hela rapporten, är dock dessa förslag initialt den bästa vägen att gå. I den rådande situationen gäller det att rädda rasen. Självklart förutsätter vi att de uppfödare som redan idag använder Mentalindex, där förväntande kullresultatet ska överstiga 100, fortsätter i den andan. De uppfödare vars kullars förväntade index ligger under 100, kan då också få tid att anpassa sin avel enligt Collieutredningen förslag.